Shettisar som sällskap?

Att köpa/låna eller på annat sätt skaffa en ung och frisk shetlandsponny som sällskap till sina hästar är det dummaste man kan göra. En shettis har så otroligt mycket hjärna och kräver mycket mer än man kan tro, de behöver motion både för kroppen och hjärnan för att må bra! För om ni tänker efter; majoriteten av de shettisar ni hälsar på som går som sällskap eller har brist på motion är tjuriga och odrägliga i allmänhet? För lite motion blir ofta aggressivitet, vilket inte är hästens fel.

Ställer man ut en shettis tillsammans med sin andra häst på ett bete och tänker att de är ett perfekt radarpar, så är det inte länge som det håller. Bristen på motion kommer göra att shettisen blir fet, om den inte redan är fet; för då kommer den bli dödligt fet. Fetman, gräset och bristen på motion kommer i sin tur leda till fång eller fångkänningar, då kommer shettisen om den har tur få gå med gräsreducerare samt stå inne med snålt med mat under nätterna. Den kommer då bli grinig då den alltid får gå hungrig pga att tuggbehovet inte uppfylls.
Eller så hamnar den lille shettisen i en liten ruta till hage, där det är knapert med mat och även där går hungrig pga att tuggbehovet inte är mättat.

En shettis behöver mycket fysisk och psykisk träning, annars står man där med en tjurig shettis som bits och sparkas i tid och otid och som är i princip ohanterbar. Men tack vare att den är så liten så kan man ändå påverka den med sin egen fysiska styrka. Men vem mår bra av det? Inte shettisen iaf.

Nej, ska man ha sällskap till sin häst så duger en pensionär bra, en häst som tjänat sitt uppehälle i livet och nu kan få njuta av livet i en stor hage och inte behöver så mycket aktivering, bara vila och njuta av livet som är kvar.

Shettisar är inga sällskapshästar, önskar att folk kunde förstå det.